En ros till trafikverket

Den trogne läsaren av min blogg kommer kanske ihåg en klagan jag framförde för ett par månader sedan. Vi hade då slussats mellan olika kommunala och statliga instanser i vår jakt på en fartbegränsande åtgärd utanför vårt hus. Det visade sig vara svårt att reda ut vem som hade beslutanderätt för vägen i fråga, en huvudled som löper genom hela vårt samhälle.

I april landade så ärendet hos Trafikverket Syd. Handläggningstiden hos dem var precis som vid de andra instanserna ordentligt tilltagen, i detta fall tolv (!) veckor. Utan för mycket tilltro till att det skulle hända något kände vi ändå att vi i alla fall hade lämnat över bollen.

Tolv veckor passerar alldeles för fort när det är sommar. Ur ett semesterperspektiv är det lite trist men ur ett fixavägenutanförvårthus-perspektiv var det alla tiders. När så de tolv veckorna hade passerat testade jag att ringa upp Trafikverket för att kolla av läget.

Handläggaren var på semester till den 18 augusti. Inga notiser om ärendet fanns i Trafikverkets ärendehanteringssystem. Jaha.

Idag har jag spenderat dagen mestadels i soffläge på grund av en fotoperation jag genomled i fredags. Eftersom jag inte har kunnat vara till större hjälp här hemma rent praktiskt tog jag tillfället i akt att slå Trafikverket en signal. Nu måste väl ändå handläggaren vara på plats. Efter den obligatoriska kön kopplades jag via växeln till min handläggare. Han svarade och efter lite ordväxling meddelade han att åtgärden ska ha genomförts.

Va? Vilken åtgärd?

Det visade sig att han innan sommaren beställde en beläggning av vägen utanför vårt hus. Om jag nu fattade honom rätt innebär beläggning helt enkelt nyasfaltering. I samband med detta ska den trottoar som finns utanför vårt hus – som i dagsläget inte leder någonvart – förlängas upp till ett övergångsställe vid kyrkan. Insatsen hade visst blivit aningen försenad men den är planerad att påbörjas om några veckor.

När han sa det blev jag väldigt glatt överraskad. Statliga förvaltningar kanske inte är de snabbaste men de fungerar och går i vilket fall inte i konkurs.

Förändringen innebär att vi om ett par veckor kan gå med barnen till dagis utan att på vinst eller förlust behöva springa över vägen. Lösningen känns också som en vettig kompromiss; att lägga in ett farthinder mitt i en kurva med skymd sikt bör rimligen öka risken för olyckor istället.

Ikväll blir det allt en liten dram för att fira att den enskilde faktiskt kan påverka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *