Jogg på jobb

För ett par dagar sedan fick jag nys om att det under lunchen samordnas lite joggingrundor på jobbet. Som några säkert vet är jag ingen motståndare till jogging som träningsform, tvärtom gick jag igenom ett nioveckorsprogram i somras för att jobba upp kondisen. Programmet heter c25k och det fungerade sjukt bra för mig. Att kunna jogga i trettio minuter utan avbrott var något jag trodde var förunnat andra, mer fysiskt lämpade för träning i allmänhet än jag, men den här soffpotatisen kunde minsann han också!

I vilket fall, trots oron över att jag saknar vettiga kläder för vinterlöpning signade jag upp för veckans sista pass. Och veckans sista pass var idag, fredagen som kommer gå till historien som dagen då årets första snö kom i samband med blåst och minusgrader. De andra tappra kom väl förberedda till löparrundan, iklädda långärmade funktionströjor. Jag körde åttiotalsinspirerat med luvtröja i bomull. A blast from the past helt enkelt.

Det var kallt som fan (i alla fall till en början) men efter en stund hamnade vi i ett skogsområde där träden agerade vindskydd och då kände jag inte av kylan så värst mycket. Väl tillbaka efter en dryg halvtimme känner jag mig ordentligt pepp inför nästa veckas rundor, helst med en riktigt funktionströja. Dagen till ära hade jag tänkt att bjuda på en selfie (för att använda moderna uttryck) men glömde helt bort att agera fotograf. Återkommer med bildbevis!

Back at the office kom jag att tänka på en grej som en kompis postade på Facebook för ett tag sedan som passar mig som hand i handsken nu när jag börjat motionera igen. Om man ska tro bildens budskap vill jag påstå att jag är riktigt med i matchen! 🙂

bearding

Nej nu är det bannemig fredag, vilket utöver den redan nertuggade tacon betyder whisky, jordnötter och kvalitetsunderhållning i SVT (läs: På spåret). Trevlig helg och skål!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *