Människor är påverkbara

Vi har som tidigare avhandlat aldrig prenumererat på Smålandsposten, men frågan är om det snart inte börjar bli ekonomiskt försvarbart att göra det. När jag tidigare idag var i affären och handlade lite lunch till familjen kunde jag inte låta bli att plocka med mig en tidning hem. För det är något med ledarsidan och lobbyn som engagerar mig. I synnerhet har jag följt ledarsidan under den senaste veckan (och när vi köpt tidningen lite sporadiskt under semestern) eftersom det är här tidningens politiska ståndpunkter visar sig.

Idag fick vi som läser tidningen ta del av ett brev till läsarna med rubriken ”Pengar inte allt – för de som har dem” som delar ut en känga till den ”rosagrönskimrande” flanken i det politiska spelet. Oavsett om man håller med om det skribenten skriver eller ej upplever jag det som väldigt tröttsamt att man i det politiska spelet gång efter gång argumenterar för sin sak genom att svartmåla sina ”motståndare”, i det här fallet Åsa Romson och Gudrun Schyman. Behovet av att skylla på och försöka framstå som bättre än andra mattas väl av i takt med att man blir vuxen? Uppskattar vi föräldrar detta beteende när vi utsätts för det via våra barn?

Oavsett retoriskt grepp kom jag att tänka på det där med att tidningar har en politisk ståndpunkt som de strösslar rikligt med på ledarsidan. För en prenumerant dimper Smålandsposten ner i brevlådan sex dagar i veckan. I var och en av dessa finns en eller flera ledare att läsa som är skriven utifrån en – i Smålandspostens fall – obunden moderat ståndpunkt. Många människor har prenumererat på tidningen i årtionden och med en kopp kaffe vid frukostbordet tagit del av ledare efter ledare efter ledare. Kan man tänka sig att ett sådant livslångt intag av åsikter på daglig basis riskerar att färga en människas åsikter?

Jag har inte varit gift särskilt länge men jag har hört att parterna ”växer ihop” mer och mer ju längre tiden går. Bara efter den här korta tiden relativt sett vet jag med mig att jag har anpassat mig och förändrats på grund av att vi lever tillsammans. Detsamma gäller för min fru. Vi stöter och blöter saker, diskuterar, reviderar och lär oss nya saker. Kan man tänka sig att tidningen kan ses som en ”partner” som man stöter och blöter med?

För en tid sedan googlade jag på boken ”Åtstramning till döds”. Jag var intresserad av ämnet och funderade på att kanske beställa boken. Det föll sig så att jag lät bli och stängde ner webbläsaren. Efter den dagen jagade boken mig i annons efter annons. Den dök upp i alla möjliga sammanhang och skrek efter att bli köpt. En tid senare skulle jag beställa en helt annan bok i en helt annan genre. När jag ändå var inne och beställde funderade jag över om det inte fanns någon annan bok jag kunde beställa när jag ändå höll på. Någon minut senare hade jag lagt till ytterligare en bok i varukorgen. Behöver jag säga vilken?

Även om mina exempel kanske känns lite krystade är ni säkert med på vad jag är ute efter – kan man helt undvika att påverkas om man utsätts för något under en längre tid? Om vi tänker oss att svaret på frågan är nej, är det då inte ett problem att vi i Växjöregionen endast har en lokal morgontidning att välja på?

Kan man inte slopa den politiska beteckningen och istället låta skribenterna ha tydliga politiska inriktningar? Tidningen skulle kunna sträva efter att ha en jämn fördelning av skribenter i de olika ringhörnorna och ge dessa någorlunda balanserat utrymme på ledarsidorna. Vore det inte genomförbart?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *